Det måste vara ett tecken...

... på att jag varit ledig lite för länge. Ikväll när jag skulle knäppa på mig klockan kom jag inte ihåg vilken arm jag brukar ha den på. Vet fortfarande inte en halvtimme senare om det känns rätt där den nu sitter på vänster.
Tycker mest det är obekvämt och vill nog fortsätta leva tidslös lite till.

1 Altitude

Trots att jag försökt göra så mycket som det bara är möjligt under tiden här, så blir det ändå lite stressigt såhär på slutet. Jag vill absolut inte åka härifrån och inte ha hunnit med det jag tänkte. Så igår kväll var det dags för 1 Altitude, som jag av någon anledning inte kommit till tidigare. Det är världens högsta roof top bar, på 62a våning, 282 meter högt.Här står man faktiskt och tittar ner på Marina Bay Sands :)

Thaipusam

Igår var det Thaipusam, en mycket speciell hinduhögtid. Jag har haft lite svårt att hitta ursprunget till den, men det verkar som om man firar dagen då Shiva skapade Shanda (eller Murugan som den också kallas), en krigare som såg till att Devas äntligen kunde besegra Asuras. Nåja, konstigare skäl att ha festival finns väl. Iaf går det ut på att de dedikerade hinduerna fastar i 48 dagar innan högtiden och då bara äter ett mål mat om dagen. På själva Thaipusam rakar de sitt huvud och fäster olika typer av kavadis (översatt bördor) på sin kropp. Sedan påbörjar de en vandring, svaga av fastan och tyngda av vikterna som sitter rakt i skinnet. Här i Singapore är vandringen dryga 4 kilometer, i Kuala Lumpur går man 15 kilometer. Under vandringen utför de dedikerade en dans, Kavadi Attam, musiken spelas av någon i det lika hängivna följet. Jag iakttog det hela i slutet av vandringen, och det var både otäckt, men mest fascinerande att se. Vandrarna var såklart helt utmattade i slutet, efter lång fasta, smärtan som måste vara helt obeskrivlig av att bära vikter i piercingar och dessutom vandra i stekande sol. En verkligt spektakulär högtid.

Ung pojke med tyngder fästa med krokar.

En otrolig vikt att bära. Lägg märke till att allt är fäst i huden.

Babysitting

Igår efter pilatesklassen fick jag en riktig docka med mig hem. Karin och Jans lilla Leica behövde lite tillsyn medan hennes matte var på annat håll, så jag fick glädjen att passa charmtrollet en eftermiddag. Och åh vad det var mysigt att ha en liten hund liggandes under stolen medan jag jobbade. Och åh vad jag längtar efter mitt eget lilla skrutt.

Bra spanläge från 17e våning

Bäst att fatta posto vid hissen för att inte missa något.

Missöde på granntomten

Några tomter från vår håller det på att byggas ett nytt condo och det har samlats betongblock där på hög ett tag nu. I morse rasade allt ut på gatan, med följden att gatan blev avstängd och det uppstod en gasläcka. Se här så otäckt det såg ut, filmat från vårt grannhus:

http://www.straitstimes.com/BreakingNews/Singapore/Story/STIStory_624803.html

Det kunde gått riktigt illa, men som tur är verkar ingen ha kommit till skada.

Julklappsdax

O är verkligen överraskningarnas man... När jag öppnade mitt första paket på julafton var det med förväntan, och den förväntan... hmmm... infriades... och förbyttes i förfäran.... titta på detta:

Lägg märke till hur härlig och fri kvinnan på bilden verkar vara :)

Nä, jag förstår att ni inte förstår vad det där, det är inget varje flicka har önskat sig. Det är kisspip. Eller ja, tillverkaren har ju försökt glamorisera och kallar den Whiz Freedom. Men vad det är, det är en kisspip för att tjejer ska kunna kissa som män. Men ärligt talat tjejer, inte är det något vi har längtat efter? Jag har i alla fall aldrig tänkt tanken. Och vad ska man göra med den när man i så fall använt den i vildmarken? Skaka av den och lägga den i väskan? Nä.

Vilken tur att det paketet följdes av ett mycket glammigare litet kort också. Ett kort som inbjöd till helkväll på Mandarin Oriental. Sedär, det är vad jag kallar en riktig julklapp. Igår var det dags och vi inledde med 60 min oriental massage i en av de helt fantastiska parsviterna på spa'et på Oriental. Allt var precis vad man önskar sig, lyxig inredning, lågmäld musik, behagliga massörer, te, frukt, fluffiga badrockar. Mmmm.

Och sedan.... vilken middag... vi har pratat om Mortons länge, men kanske tyckt att det var lite väl lyxigt (läs dyrt) för oss... Mortons är grillrestaurang deluxe och jag har aldrig sett såna köttbitar och sån seafood. Självklart inledde vi med ett glas champagne och sen tog en måltid på topp-fem-listan vid. Jag åt en jumbo lump crab cocktail till förrätt och O en hummer bisque. Och varmrätten... O fick in en filet mignon, jag har aldrig sett något liknanden, det var i princip en hel oxe. Och min hummer... en hel hummer fick sätta livet till, men med vilken bravur han gjorde det. Godaste hummern någonsin och lilla jag fick i mig nästan en hel 1,5 kilos. Pappa, den här Maine lobstern slår till och med hummer i Maine. Avslutningsvis kom det in en chokladmousse på belgisk choklad och en creme brulee. Som ni hör en oerhört klassisk middag, men med dessa råvaror en upplevelse helt utöver det vanliga. Vilken tur att vi delar intresset för mat, vi satt båda och bara suckade njutningsfullt genom hela middagen.

Så på det hela taget vägdes den där kisspipen upp mer än väl av den andra julklappen. En helt fantastisk kväll, en av de bästa.

Fredagsmys

Igår var Karin och Jan (och deras lilla hund Leica) på middag hos oss, och så roligt det var att laga mat igen. Det har inte blivit att vi har lagat mat hemma, annat än på vardagarna och nu var det ett rent nöje att få rosta paprikor, torka tomater, göra parmesancreme och chokladmousse, marinera kyckling och smula fetaost. Inte minst för att det var så ostressigt. Ni vet hur det är hemma, då ska man städa OCH laga mat, och dessutom efter att ha jobbat en lång vecka. Snacka om lyx att bara kunna fixa med maten under en hel dag, i en lägenhet som Norma städat. Farligt farligt att vänja sig :)
En riktigt bra kväll, som det gärna blir med mat, gott vin och fint sällskap.