Och hon blev inte mindre förvånad och imponerad när jag berättade att hennes favorittomtar var födda och uppvuxna bara en km från mitt Sjölid. Och att deras mamma är en driftig och härlig kvinna som började i liten skala med tovning hemma i tomteboden och nu exporterar till hela världen, till och med Singapore.
Stolt blir man.
Så skoj! Lite hemmakänsla fast borta
SvaraRaderaFår passa på att önska Gott Nytt År!
SvaraRaderaMvh/Kenyanens långsamma kompis.
Både du och vättarna syns trivas, det är nästan att jag längtar bort jag också men jag har fullt upp med att leta rätt på Rumpnissar som irrat bort sig i skogen.
SvaraRaderaHör här på deras klagan, det är så sorgligt att jag vill gråta, det går ju bara inte att lämna dem.
En rumpnisses klagan
Från Hanriis Café, Handöl
Liten och lortig det är jag
Och jämmerligt ensam får jag gå.
Borta är mor min och far min och bror min.
Hur i hunsinge skall jag klara mig då?
Vilsen och ledsen här långt bort i skogen.
Skit mellan tårna och fuller med lus.
Inget att äta, det kurrar i magen.
Eländigt värre, ja, jag säger då det.
Rädder för björnen som går här och lufsar.
Rumpnissar äter han mest fyra om dan.
Ingen som kommer, ingen som hjälper.
Mamma var är du? Och hur ska det gå?
Det är sånt jag går här och tänker på,
och allt känns så ensamt och sorgligt då.
Stor kram till dig!
Åsa