Det är inte bara enkelt och glädjefyllt de här sista dagarna. Givetvis ska det bli fantastiskt att få bo med finaste Ola, i Singapore, och under de tristaste månaderna på året. Jag skulle inte byta bort det mot något. Men… att säga hejdå till familjen, till bästisarna och kollegorna, att krama Joppe hejdå och att lämna huset som jag älskar, det är ledsamt. Trots att det bara handlar om fyra månader och trots att jag kommer få besök i en lång härlig rad så är de här sista dagarna inte roliga. Jag känner igen känslan från när jag ska ut på långresa, de sista dagarna är alltid lite ångestfyllda. Inte så att jag ens överväger att inte åka eller något sånt dumt, men ändå så att det känns lite i magen.
Det kanske helt enkelt är det som är resfeber.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar